Gehrmans 💛 Mikaeli = #svenskkörmusik

Älskar du svensk körmusik precis som vi? Följ #svenskkörmusik!
Instagram: #swedishchoralmusic och Facebook: Svensk körmusik / Swedish Choral Music

Vi har gett ut körmusik sedan Nya Zeeland införde kvinnlig rösträtt (jo, de var först i världen och det var 1893!). På de 125 år som gått sedan dess har den svenska körmusiken utvecklats, förgrenats och förnyats och vi är stolta över att vara del av denna rika kultur. Som en del i vårt 125-årsjubileum under 2018 sjösätter vi projektet #svenskkörmusik. Tillsammans med Mikaeli kammarkör och dess dirigent Anders Eby spelar vi in tolv korta filmer om lika många körstycken - från lika många decennier. Det är inte en “topplista”, utan verk vi tycker är pärlor. Upptäckarglädje är vårt ledord. 

Nu är nionde filmen ute! I september reser vi i tanken till en tropisk ö med fantastiska molnformationer i Gösta Nystroems Havsdagrar och molnflockar från 1966. Läs mer längst ned!

Sista söndagen i månaden under hela 2018 släpper vi månadens film i projektet #svenskkörmusik. Vi finns på Facebook: Svensk körmusik / Swedish Choral Music och Instagram: svenskkörmusik. Gilla och följ gärna! Vi hoppas på ett samtal med dig och andra som älskar svensk körmusik, ett samtal som kan fortsätta långt efter 2018. #svenskkörmusik #swedishchoralmusic

Filmerna produceras och skapas av Janna Vettergren och filmas av Pär Fridberg. Vi är stolta över samarbetet med Scenkonstmuseet, vars konsertsal är inspelningsplats för många av filmerna. Vi är också stolta att presentera höstens stora samarbete: Eric Ericson Choral Centre och Gehrmans gör gemensam sak i firandet av Gehrmans 125 år, på själva körnestorn Eric Ericsons 100-årsdag, den 26 oktober - i själva Eric Ericsonhallen! Nyheten kommer i media snart.

Vill du vara med? Gilla filmerna på Gehrmans eller Mikaelis Facebook-sidor så har du chansen att vinna två biljetter till vår jubileumskonsert på Scenkonstmuseet i Stockholm den 13 oktober och presentkort på en middag för två värt 1.000 kr (i närheten av dig om du inte bor i Stockholm)! Gillar du dessutom vår Facebook-sida får du ju automatiskt meddelande när nästa film släpps.

Projektet genomförs med stöd av Inge och Einar Rosenborgs Stiftelse för svensk musik.

Samarbetspartners: Mikaeli kammarkör, Scenkonstmuseet, Eric Ericson International Choral Centre.

FILM 1 - januari 2018: 2000-tal. Mattias Skölds We know not where the dragons fly (Bhu Zhi Long Qu Chu) (2004). Ett rytmiskt intressant och klangligt enkelt svenskt körstycke på kinesiska! I filmen berättar Mattias för Anders Eby hur det kommer sig att texten är just på kinesiska. Filmen är inspelad i Årsta kyrka, en vacker och intressant kyrka, ritad av Johan Celsing och uppförd 2011.

  

Mer att läsa om stycket finns HÄR.

Och mer om Mattias Sköld finns HÄR!

FILM 2 - februari 2018: 1990-tal. Gabriella Gullins Tyst är det rum, ur Tre Miniatyrer (1994). Musiken bärs av de många och långa pauserna i en skör tonsättning av Pär Lagerkvists text, skriven mitt under brinnande världskrig. Filmen är inspelad på Scenkonstmuseet, ett samarbete som fortsätter hela 2018!

FILM 3 - mars 2018: 1930-tal. Hildor Lundviks (1885-1951) Verlaine-Stämning (1937), text Vilhelm Ekelund. “Det regnar över staden, det regnar tyst och sakta…” I Verlaine-stämning möter det svenska vemodet det franska 1800-talets poetiska livsleda. Paul Verlaines dikt, den som börjar “Il pleure dans mon coeur…” (“Det gråter i mitt hjärta…”) inspirerar Ekelund, och därmed föds musiken i Lundviks körstycke. “Mitt hjärta gråter tyst” sjunger tenorerna över altarnas och sopranernas sakta sus. Filmen är inspelad på Scenkonstmuseet, ett samarbete som fortsätter hela 2018!

Mer om Hildor Lundvik finns att läsa här!

 

FILM 4 - April 2018: 1910-talet. Wilhelm Stenhammar: Vårnatt/Lenznacht (1912), text Oscar Levertin. Piano: Carlos Murakami.

Våren är en livgivande kraft som skänker ”hjärtana allt vad de önska” om man bara tror på den, men där finns också brustna strängar och stäckta planer som längtar efter att ”bli aska i urna”, skriver Erik Wallrup på Levande Musikarv. Wilhelm Stenhammar  (1871-1927) ger med sin Vårnatt liv åt allt som är vackert och allt som gör ont i den nordiska våren, med musik som körer har älskat att sjunga sedan 1912. Vårnatt skrevs för orkester och kör men det är versionen för piano som framförs oftast. Filmen är inspelad i Årsta kyrka i Stockholm.

Läs om Wilhelm Stenhammar här!

….och noterna finns både på Gehrmans (pianoversion) och på Levande Musikarv (orkesterpartitur)!

FILM 5 - Maj 2018: 1920-talet. Knut Håkanson: Våhr-Wijsa (1929) ur Fyra Madrigaler, text Lars Wivallius (1605-1669). Medverkande: Mattias Lundberg, Professor i Musikvetenskap.

Döende i en njursjukdom befann sig Knut Håkansson 1929 i en intensiv skaparperiod. Hans skissbok är full av äntligen färdiga körverk med febriga anteckningar och överstrykningar, bland annat Vårh-Wijsa med text av Lars Wivallius – en text som är så 1660-talskt stavad som möjligt. Håkanson ville ikläda sig äventyraren och textförfattaren Lars Wivallius kläder, och framför allt: 1929 års korister skulle få något riktigt gammalt att bita i! Knut Håkansson “går all-in”, som Musikprofessorn Mattias Lundberg uttrycker det. Filmen är inspelad på Scenkonstmuseet och i Statens Musiksamlingars bibliotek, där vi generöst nog blev insläppta utanför ordinarie öppettid. Tack!

 

Film 6 – juni 2018: 1950-talet. Lille Bror Söderlundh (1912-1957): Fritt och ljust och Sov min själ ur Tre madrigaler till texter av Gunnar Björling (1887–1960). Medverkande: Christina Mattsson, visforskare, fd Chef för Sveriges Radio P2, författare till en biografi om Söderlundh.

Lille Bror Söderlundh, den kände vistonsättaren med sin ljusa tenorröst, eleganta gitarrarrangemang och vackra Ferlin-tolkningar, skrev även konstmusik. “Skomakare, bliv vid din läst!” skrev upprörda kritiker. Vara kändis i stugorna och samtidigt seriös kompositör, det går bara inte för sig! Men Söderlundh gick sin egen väg. Hans stora intresse för samtida svensk poesi ledde honom till den finlandssvenske modernisten Gunnar Björling och han satte kärleksfullt toner till Björlings kargt vackra språk. Visforskaren och Söderlundh-kännaren Christina Mattsson berättar om de två konstnärernas möte, som inte var helt okomplicerat… Mikaeli kammarkörs tolkning av två sånger (Fritt och ljust, Sov min själ) ur Söderlundhs Tre madrigaler till texter av Gunnar Björling (från 1952) är inspelad på Scenkonstmuseet. Vi tackar också Christina Mattsson för intressant samtal och gott kaffe!

Läs Christina Mattssons text om Lille Bror Söderlundh här och mer om Gunnar Björling här!

Noterna finns här.

 

Film 7 – juli 2018: 1940-talet. Åke Malmfors (1918-1951): Månsken (1943). Text: Bo Bergman (1869-1967). 

När Åke Malmfors studiekamrat Eric Ericson spelade in hans Månsken på skiva med sin kammarkör, tog Malmfors tonsättarkarriär fart. Åke Malmfors var redan under sin tid på Musikhögskolan känd för en särskilt fransk, impressionistisk klang, och den visar han även i sin tonsättning av Bo Bergmans älskade dikt om naturen när den badar i månens silverljus. 1951 dog Malmfors hastigt efter ett kort sjukdomsförlopp, endast 33 år gammal. Eric Ericson har sagt att han sörjde en vän och jämnårig kollega, men även den stora tonsättargärning som hade kunnat bli. Så mycket musik som aldrig blev skriven!

Även denna film är inspelad på Scenskonstmuseet. Läs gärna mer om Malmfors på den fantastiska sidan Levande Musikarv och om Bo Bergman till exempel här. Noterna kan du ta en titt på här.

Film 8 – augusti 2018: 2010-tal. Ann-Sofi Söderqvist (1956–): What is life? (2014). Text: Malin Hülphers (1964–)

Hur skapar man ett sväng utan rytminstrument, med enbart röster, med en hel kör? What is life? beställdes av vokalensemblen Voces Nordicae (numera VoNo) vars dirigent Lone Larsen efterfrågade något som rytmiskt skulle gå bortom den vanliga körrepertoaren, men med tät harmonik och mångstämmighet.

Trumpetaren, storbandsledaren och tonsättaren Ann-Sofi Söderqvist lägger pussel med enkla element för att få en helhet som svänger; rytmer och frekvenser, ljusa och mörka ljud, konsonanter och vokaler. What is life? skrevs till en dikt av Leonard Cohen, men en alltför utdragen process kring rättigheterna gjorde att man istället gav uppdraget till Malin Hülphers. Hon fick associera kring den färdiga musiken och skrev den existentiella och suggestiva texten.

What is life? a voice.

What is living? the beat of butterfly wings.

Where is life? a lightning spark.

In your heart existence comes alive.

 

Gehrmans sida om Ann-Sofie Söderqvist hittar du HÄR. Och HÄR kan du kika på noten.

 

Film 9 – september 2018: 1960-tal. Gösta Nystroem (1890-1966) Havsdagrar och molnflockar ur Golfiner (1966). Text: Claes E. Claeson (1920-1991)

Havet präglade hela Gösta Nystroems liv och en stor del av hans verk. Han reste på strapatsrika seglatser i både Norra Ishavet och runt Afrika genom Suez-kanalen, bosatte sig nära kusten och tonsatte en mängd dikter om havet. Hans mest kända symfoni heter förstås Sinfonia del Mare.

Så fann han en diktsamling: Golfiner, dikter från hav och stränder av Claes E. Claeson, en sjökapten och journalist som rest på alla de sju haven. Nystroem tonsatte tre av dikterna för kör a cappella. Havsdagrar och molnflockar är den sista och mest suggestiva. Rader som Umbralyster stackig rand, gulfens vattenspegel och Morgonskiftar violett himmelrundens färgseptett för att inte tala om alla meteorologiska termer (cirrusfjäder, cumulus lenticularis…) måste ha väckt hela Nystroems skaparlust. Även utropet i slutet är något helt unikt i svensk körmusik…! Golfiner blev något av det allra sista Nystroem komponerade.

Noterna hittar du här: https://www.gehrmans.se/butik/kor/golfiner