Gehrmans 💛 svensk körmusik = #svenskkörmusik

Under 2018 hyllade vi svensk körmusik i våra filmer med musik från tolv decennier. I år blickar vi framåt och lär känna några av de tonsättare som är aktiva just nu! Vad är svensk körmusik och vart är den på väg? Vi låter tonsättarna själva reflektera över det. Varje månad presenterar vi Månadens Körtonsättare, och du har möjlighet att själv ställa frågor till honom eller henne i kommentarsfältet på Facebook

rehnqvist_manadenskortonsattare_10_web.jpg

“Jag var en udda fågel med mitt intresse för folkmusik och amatörkör”

Karin Rehnqvists musik rör sig i gränslandet mellan folk- och konstmusik. Hon har integrerat den uråldriga kvinnliga sångteknik som kallas kulning i ett personligt tonspråk som fött körklassiker som I Himmelen, där flickkören överraskar med sitt kraftfulla uttryck. När hon bildade KVAST trodde hon karriären var över – idag är hon professor i komposition och en av de mest spelade svenska tonsättarna på den internationella scenen. Det vackraste hon vet är vårt svenska körliv.​

Intervju med Karin Rehnqvist i december 2019

Hur låter din egen röst?
Menar du hur jag sjunger? Inget vidare! Jag sjunger för lite just nu. Men det ska jag snart ta tag i. Jag är uppväxt inom kyrkans körer i Nybro i Småland: flickkör, barnkör, ungdomskör, vuxen. Körsången är mitt hem och rösten mitt instrument. 

I din biografi står: “Att blicka åt det håll i musikhistorien vi brukar kalla ‘bakåt’ har för hennes del inneburit en väg till framåtriktat nyskapande.” Känner du igen dig?
Det stämmer i detta att jag använder mig av traditionen, alltså folkmusik, men jag gör det på mitt eget vis. Det jag söker är att något ska bränna till! Det måste man våga. Jag har ju gått helt min egen väg och har absolut inget behov av att valsa med i nånting. Jag tycker det är roligt när jag kommer på: Aha, det här hade de inte väntat sig! Men ibland måste man uppfylla förväntningar, annars lämnar man publiken i sticket. 

Det är en stor passion det där med folkmusik. Konstigt nog hade jag inte alls med mig den från min uppväxt i Småland, utan stötte ihop med den först när jag hade flyttat till Stockholm och hörde den på skiva. Jag älskade den direkt. När jag börjat kompositionsklassen sjöng jag in en polska på ett sånt där gammaldags rullband en sen kväll. Jag spelade upp det baklänges och då lät det så kul! Det var så Davids nimm kom till, som var mitt genombrottsverk. I Davids nimm sjöng Lena Willemark och Susanne Rosenberg med enorm kraft och speciell klang på sina höga toner. Jag undrade: Vad är det där? Det var första gången jag hörde kulning. 

Kan du kula? 
Jodå, det kan jag hyfsat. Jag kan låta så, även om jag inte kan ornamentiken.

Hur skulle du beskriva ditt tonspråk?
Nån har skrivit om min musik att den artikulerar sig fram. Som det där baklängesljudet i Davids nimm. Och det ska vara exakt och tydligt! Mitt uttryck kan vara ganska rakt på och det tycker jag stämmer väl med folkmusiken. Jag använder skalor hämtade därifrån, med kvartstoner. Om jag skriver för stråk får det gärna låta lite brusigt vid stråkvändningarna, som det gör i folkmusik. Uttrycket ska vara starkt.

Något som återkommer är ropet och bönen: det utåtriktade respektive inåtvända. Som i Ljusfälten, där Edith Södergrans text lyder: “Jag har krafter. Jag fruktar ingenting.” Genom att man sjunger det så blir man också starkare! Jag väljer text med stor noggranhet, lika mycket utifrån betydelsen som hur språket låter. Och ordlösa saker, mer för ljudets skull, där man också sjunger på mmm och lll. 

Jag har skrivit mycket som inte ska ha vibrato. Triumf att finnas till, till exempel, det ska sjungas rakt ut och starkt. Sen ställer jag ett motsatt uttryck mot det, ett lite roligt och finurligt doande skulle jag säga, så att det inte blir pompöst.

Att unga tjejer får sjunga fult eller kraftfullt, det kan upplevas som nyskapande inom körmusik. 
Man har många sidor som människa. Det råa och kärva är väldigt viktigt för mig att uttrycka. Hjos Kyrkas Flickkör sjöng I himmelen på Riksdagens öppnande för några år sen, först något romantiskt och vackert. Plötsligt börjar de kula, ledamöterna vaknar till och tittar på varann; hur ska vi reagera på detta? Det där kraftfulla uttrycket från tjejerna var så oväntat. 

Vad i ditt liv har påverkat ditt komponerande?
Bra musiker och bra körer! Det är den stora inspirationskällan. På olika nivåer och i olika åldrar. 

Jag kommer ihåg när jag hörde bulgarisk kvinnokör för första gången på LP på 70-talet. Så häftig klang! De är ju professionella sångare och sjunger skolat men i en annan teknik än vår. De har ett oförställt, rakt och direkt uttryck som verkligen talar till mig. Klangen förklarar hela livet.

När jag gick på Musikhögskolans musiklärarlinje fick jag kontakt med ett gäng i min ålder som hade en gourmetklubb men ville börja sjunga tillsammans. Så bildades Stans kör, som jag ledde under femton år. De hade aldrig sjungit i kör, och jag hade aldrig lett kör. Vi utvecklade sätt att använda olika medier, stoppade in film, dans, ljussättning. Jag komponerade mycket och satte ihop program. Det blev en utmaning att skriva musik som blev effektfull fast utan svåra toner. Jag lärde mig mycket på det! Ett program, Tilt&Mara, var helt koreograferat och alla hade potatissäckar på huvudet... Sen gifte sig alla med varann, haha! Åtta par och alla håller fortfarande! Det var där jag träffade min man.

Jag samarbetade mycket med Bosse Johansson och Adolf Fredriks Flickkör. Jag sjöng i Bromma kammarkör som Bosse ledde, och när jag började komponera så var han alltid intresserad och nyfiken. Han ringde och sa: “Jag ska till Kina med Flickkören och jag funderar på det där med kulning och folkliga koraler…” Då skrev jag Till himmelen. Och så gjorde jag saker till dem som var alldeles för svåra, som Triumf att finnas till. De sjöng det i alla fall! Han gillade utmaningar. Och så hade vi samma humor. Jag saknar honom väldigt mycket. 

Vad tänker du på när du hör orden "svensk körmusik"?
Svenskt körliv, det är nåt av det vackraste vi har i landet. Varje vecka träffas människor i olika generationer från olika yrken och skapar nåt konstnärligt tillsammans. 

Vad vill du skriva för körmusik framöver?
Jag skulle vilja skriva mer av det där enkla, som Natt över jorden till exempel. Det är viktigt för mig att både jobba med amatörer och proffs. Just nu har jag många samarbeten i lite större sammanhang. Jag skulle gärna vilja ha fler beställningar från amatörkörer. Gärna barn och ungdom! 

Vilken är din största körmusikaliska upplevelse?
Alla gånger jag har fått min musik riktigt bra framförd. När sångare och musiker lägger till sin egen musikalitet, så når det ibland längre än jag kunnat föreställa mig. 

När jag fick höra Ljus av ljus först framfört i Paris av Franska Filharmonin och Adolf Fredriks Flickkör. Det var fantastiskt. Det är ett skimrande och samtidigt lite vemodigt verk tycker jag. När det sedan gjordes i Stockholm med samma kör och Radiosymfonikerna, spelade man Pettersssons sjua (Allan Petterssons Sjunde Symfoni), på samma konsert. Riktig ”taggtrådsmusik”! Underbar kombination, precis i min smak. 

Jag minns också när damkören La Cappella och deras dirigent Karin Eklundh gjorde Till Ängeln med de brinnande händerna. Vi gjorde det till ett sceniskt projekt på en hel timme och det var väldigt kreativt. Kören repade i två år och kunde allt utantill. Det är en ynnest att få det engagemanget!

Du var först som kvinnlig elev på Musikhögskolans komponsitionsutbildning. Hur var det? 
Jag var en udda fågel på komposition med mitt intresse för folkmusik och amatörkör, men jag tänkte nog inte så mycket på att jag var just kvinna. Sen slutade jag och så fick jag mitt första barn 1984. Det var nog då jag blev mer medveten om att det är annorlunda att vara tjej.

Var det då ni bildade KVAST (Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare)?
Jo, jag började hålla koll på alla festivaler och andelen kvinnliga tonsättare som spelades. Det gick upp och ned. Plötsligt blev det bättre… men sen var det tillbaka på noll igen. Jag blev så nedstämd så jag gick och la mig och kunde inte ta mig ur sängen. Men efter en vecka kom jag på: De behöver hjälp! Då började jag ringa runt till konserthuschefer och fråga varför det var som det var. Jag fick olika svar, men det var mycket: “Du ska se, lilla du, att det ordnar sig snart”. Då sammankallade jag alla kvinnliga tonsättare och vi bestämde oss för att bilda KVAST. Vi räknade antal stycken av kvinnor respektive män i orkestrar nästa spelår. Resultatet var uruselt, så vi gick ut till pressen. Det fick stort genomslag, och har förändrat mycket sedan dess.  Det kan jag känna mig stolt över! Jag trodde att jag satte hela min karriär på spel, att nu är det ingen som vill spela min musik. Men det blev ju tack och lov inte alls så! Vi blev inbjudna till programråd och fick höra “Ni har rätt, vi måste bättra oss!” Vi hittade en ton där som var lite humoristisk. Jag tror att nyckeln var att vi inte var arga utan ställde frågan: “Hur kan vi hjälpas åt?”. 

Tre körverk av Karin Rehnqvist
Haya! Song to the joy of Day. Effektfull hyllning till den gryende dagen på fonetisk text av tonsättaren själv. Beställt av Sveriges Radio P2 och Berwaldhallen för Eric Ericson Award 2009. A capella, SATB divisi + solo SAT. Avancerad nivå. Se ungdomskören "KAMĒR..." och dirigenten Aivis Greters från Riga, Lettland sjunga på körtävlingen i Tolosa 2018.
Sånger ur jorden (Natt över jorden och Var inte rädd för mörkret). Karin Rehnqvists älskade sättningar av Erik Blombergs poesi. Komponerade till Barnkörstämman i Skinnskatteberg. Finns även för blandad kör. SSAA, lätt nivå. Lyssna på Var inte rädd för mörkret med Arctic Light under ledning av Susanna Lindmark.
Songs from the North. Karin skriver: ”Kören är en människohop. Man kan sjunga med och mot varandra. Man kan stå en bit ifrån varandra eller tätt intill. Viktigast är; de som sjunger och dansar samman krigar inte.” Texter av urinvånare från Grönland och Alaska skildrar vad det är att vara människa. SATB och 1-3 solister, a capella. Medel-avancerad nivå. 

Karin Rehnqvist på Spotify - spellista!
Verklista blandad kör
Verklista diskantkör

Mer om Karin Rehnqvist
Tonsättarprofil på gehrmans.se
Karin Rehnqvists egen hemsida
Föreningen Svenska Tonsättare om Karin Rehnqvist

rehnqvist_collage_web.jpg

 

www.facebook.com/swedishchoralmusic/

Om #svenskkörmusik
Under 2018 firade Gehrmans Musikförlag 125 år. Vårt största projekt under året var tolv filmer om tolv körstycken från de tolv decennier som gått sedan 1893, då förlaget grundades. Samarbetet med Mikaeli kammarkör och Anders Eby blev en fantastisk resa i den svenska körmusiken, med upptäckarglädje som ledord. Nu är jubileumsåret 2018 till ända och vårt filmprojekt är avslutat. Vår tillbakablick är klar och nu ser vi framåt! 

Under 2019 kommer vi att fortsätta vårt utforskande av svensk körmusik genom att presentera Månadens Tonsättare här och i sociala medier under rubriken #svenskkörmusik. 

I referensgruppen för #svenskkörmusik 2019 ingår: Fredrik Winberg som bland annat leder Adolf Fredriks Flickkör och undervisar i kördirigering vid Örebro Musikhögskola, Laila Prigorowsky, sjuksköterska, erfaren körsångare och flitig konsertbesökare, Simon Arlasjö, student i kördirigering vid Kgl Musikhögskolan i Stockholm och styrelsemedlem i Föreningen Sveriges Körledare, Karin Ekedahl, ansvarig utgivare av körmusik på Gehrmans, Annika Lind, projektledare för kör- och kyrkomusik och Janna Vettergren, projektledare, producent och initiativtagare till #svenskkörmusik på Gehrmans. Du når oss på swedishchoralmusic@gehrmans.se.

Varje månad kommer du att kunna tävla om vilken nästa månads tonsättare är. Och varje gång vi presenterar en ny tonsättare kommer du att kunna ställa frågor till honom eller henne i kommentarsfältet på Facebook. Följ gärna oss på www.facebook.com/swedishchoralmusic!

Månadens Tonsättare finns som nyhetsbrev på engelska och svenska. Maila swedishchoralmusic@gehrmans.se och ange vilket språk du vill ha det på!