#svenskkörmusik 2018: tolv filmer om körmusik
Vi har gett ut körmusik sedan Nya Zeeland införde kvinnlig rösträtt (jo, de var först i världen och det var 1893!). På de 125 år som gått sedan dess har den svenska körmusiken utvecklats, förgrenats och förnyats och vi är stolta över att vara del av denna rika kultur. Som en del i vårt 125-årsjubileum under 2018 sjösatte vi projektet #svenskkörmusik. Tillsammans med Mikaeli kammarkör och dess dirigent Anders Eby gjorde vi tolv korta filmer om lika många körstycken - från lika många decennier. Resultatet är inte en “topplista”, utan verk vi tycker är pärlor. Upptäckarglädje är vårt ledord.
Filmerna producerades och skapades av Janna Vettergren och filmades av Pär Fridberg. Vi är stolta över samarbetet med våra fina inspelningslokaler: Årsta kyrka, Scenkonstmuseet, och inte minst Eric Ericsonhallen. På Eric Ericsons födelsedag, den 26 oktober 2018, då han skulle ha fyllt 100 år, gick vår jubileumskonsert tillsammans med Eric Ericson Choral Centre av stapeln. Körcentret bjöd på födelsedagstårta, Sissela Kyle bjöd på poesi och Mikaeli kammarkör med gäster bjöd på musik ur årets alla filmer i #svenskkörmusik.
Följ oss gärna på Facebook och Instagram (svenskkörmusik)!
Projektet genomfördes med stöd av Inge och Einar Rosenborgs Stiftelse för svensk musik.
Samarbetspartners: Mikaeli kammarkör, Scenkonstmuseet, Eric Ericson International Choral Centre.
*****
FILM 1 - januari 2018: 2000-tal. Mattias Skölds We know not where the dragons fly (Bhu Zhi Long Qu Chu) (2004). Ett rytmiskt intressant och klangligt enkelt svenskt körstycke på kinesiska! I filmen berättar Mattias för Anders Eby hur det kommer sig att texten är just på kinesiska. Filmen är inspelad i Årsta kyrka, en vacker och intressant kyrka, ritad av Johan Celsing och uppförd 2011.
Mer att läsa om stycket finns HÄR.
Och mer om Mattias Sköld finns HÄR!
***********
FILM 2 - februari 2018: 1990-tal. Gabriella Gullins Tyst är det rum, ur Tre Miniatyrer (1994). Musiken bärs av de många och långa pauserna i en skör tonsättning av Pär Lagerkvists text, skriven mitt under brinnande världskrig. Filmen är inspelad på Scenkonstmuseet, ett samarbete som fortsätter hela 2018!
*********
FILM 3 - mars 2018: 1930-tal. Hildor Lundviks (1885-1951) Verlaine-Stämning (1937), text Vilhelm Ekelund. “Det regnar över staden, det regnar tyst och sakta…” I Verlaine-stämning möter det svenska vemodet det franska 1800-talets poetiska livsleda. Paul Verlaines dikt, den som börjar “Il pleure dans mon coeur…” (“Det gråter i mitt hjärta…”) inspirerar Ekelund, och därmed föds musiken i Lundviks körstycke. “Mitt hjärta gråter tyst” sjunger tenorerna över altarnas och sopranernas sakta sus. Filmen är inspelad på Scenkonstmuseet, ett samarbete som fortsätter hela 2018!
Mer om Hildor Lundvik finns att läsa här!
************
FILM 4 - April 2018: 1910-talet. Wilhelm Stenhammar: Vårnatt/Lenznacht (1912), text Oscar Levertin. Piano: Carlos Murakami.
“Våren är en livgivande kraft som skänker ”hjärtana allt vad de önska” om man bara tror på den, men där finns också brustna strängar och stäckta planer som längtar efter att ”bli aska i urna”, skriver Erik Wallrup på Levande Musikarv. Wilhelm Stenhammar (1871-1927) ger med sin Vårnatt liv åt allt som är vackert och allt som gör ont i den nordiska våren, med musik som körer har älskat att sjunga sedan 1912. Vårnatt skrevs för orkester och kör men det är versionen för piano som framförs oftast. Filmen är inspelad i Årsta kyrka i Stockholm.
Läs om Wilhelm Stenhammar här!
….och noterna finns både på Gehrmans (pianoversion) och på Levande Musikarv (orkesterpartitur)!
************
FILM 5 - Maj 2018: 1920-talet. Knut Håkanson: Våhr-Wijsa (1929) ur Fyra Madrigaler, text Lars Wivallius (1605-1669). Medverkande: Mattias Lundberg, Professor i Musikvetenskap.
Döende i en njursjukdom befann sig Knut Håkansson 1929 i en intensiv skaparperiod. Hans skissbok är full av äntligen färdiga körverk med febriga anteckningar och överstrykningar, bland annat Vårh-Wijsa med text av Lars Wivallius – en text som är så 1660-talskt stavad som möjligt. Håkanson ville ikläda sig äventyraren och textförfattaren Lars Wivallius kläder, och framför allt: 1929 års korister skulle få något riktigt gammalt att bita i! Knut Håkansson “går all-in”, som Musikprofessorn Mattias Lundberg uttrycker det. Filmen är inspelad på Scenkonstmuseet och i Statens Musiksamlingars bibliotek, där vi generöst nog blev insläppta utanför ordinarie öppettid. Tack!
**************
Film 6 – juni 2018: 1950-talet. Lille Bror Söderlundh (1912-1957): Fritt och ljust och Sov min själ ur Tre madrigaler till texter av Gunnar Björling (1887–1960). Medverkande: Christina Mattsson, visforskare, fd Chef för Sveriges Radio P2, författare till en biografi om Söderlundh.
Lille Bror Söderlundh, den kände vistonsättaren med sin ljusa tenorröst, eleganta gitarrarrangemang och vackra Ferlin-tolkningar, skrev även konstmusik. “Skomakare, bliv vid din läst!” skrev upprörda kritiker. Vara kändis i stugorna och samtidigt seriös kompositör, det går bara inte för sig! Men Söderlundh gick sin egen väg. Hans stora intresse för samtida svensk poesi ledde honom till den finlandssvenske modernisten Gunnar Björling och han satte kärleksfullt toner till Björlings kargt vackra språk. Visforskaren och Söderlundh-kännaren Christina Mattsson berättar om de två konstnärernas möte, som inte var helt okomplicerat… Mikaeli kammarkörs tolkning av två sånger (Fritt och ljust, Sov min själ) ur Söderlundhs Tre madrigaler till texter av Gunnar Björling (från 1952) är inspelad på Scenkonstmuseet. Vi tackar också Christina Mattsson för intressant samtal och gott kaffe!
Läs Christina Mattssons text om Lille Bror Söderlundh här och mer om Gunnar Björling här!
Noterna finns här.
***************
Film 7 – juli 2018: 1940-talet. Åke Malmfors (1918-1951): Månsken (1943). Text: Bo Bergman (1869-1967).
När Åke Malmfors studiekamrat Eric Ericson spelade in hans Månsken på skiva med sin kammarkör, tog Malmfors tonsättarkarriär fart. Åke Malmfors var redan under sin tid på Musikhögskolan känd för en särskilt fransk, impressionistisk klang, och den visar han även i sin tonsättning av Bo Bergmans älskade dikt om naturen när den badar i månens silverljus. 1951 dog Malmfors hastigt efter ett kort sjukdomsförlopp, endast 33 år gammal. Eric Ericson har sagt att han sörjde en vän och jämnårig kollega, men även den stora tonsättargärning som hade kunnat bli. Så mycket musik som aldrig blev skriven!
Även denna film är inspelad på Scenskonstmuseet. Läs gärna mer om Malmfors på den fantastiska sidan Levande Musikarv och om Bo Bergman till exempel här. Noterna kan du ta en titt på här.
**********
Film 8 – augusti 2018: 2010-tal. Ann-Sofi Söderqvist (1956–): What is life? (2014). Text: Malin Hülphers (1964–)
Hur skapar man ett sväng utan rytminstrument, med enbart röster, med en hel kör? What is life? beställdes av vokalensemblen Voces Nordicae (numera VoNo) vars dirigent Lone Larsen efterfrågade något som rytmiskt skulle gå bortom den vanliga körrepertoaren, men med tät harmonik och mångstämmighet.
Trumpetaren, storbandsledaren och tonsättaren Ann-Sofi Söderqvist lägger pussel med enkla element för att få en helhet som svänger; rytmer och frekvenser, ljusa och mörka ljud, konsonanter och vokaler. What is life?skrevs till en dikt av Leonard Cohen, men en alltför utdragen process kring rättigheterna gjorde att man istället gav uppdraget till Malin Hülphers. Hon fick associera kring den färdiga musiken och skrev den existentiella och suggestiva texten.
What is life? a voice.
What is living? the beat of butterfly wings.
Where is life? a lightning spark.
In your heart existence comes alive.
Gehrmans sida om Ann-Sofie Söderqvist hittar du HÄR. Och HÄR kan du kika på noten.
*********
Film 9 – september 2018: 1960-tal. Gösta Nystroem (1890-1966) Havsdagrar och molnflockar ur Golfiner (1966). Text: Claes E. Claeson (1920-1991)
Havet präglade hela Gösta Nystroems liv och en stor del av hans verk. Han reste på strapatsrika seglatser i både Norra Ishavet och runt Afrika genom Suez-kanalen, bosatte sig nära kusten och tonsatte en mängd dikter om havet. Hans mest kända symfoni heter förstås Sinfonia del Mare.
Så fann han en diktsamling: Golfiner, dikter från hav och stränder av Claes E. Claeson, en sjökapten och journalist som rest på alla de sju haven. Nystroem tonsatte tre av dikterna för kör a cappella. Havsdagrar och molnflockar är den sista och mest suggestiva. Rader som Umbralyster stackig rand, gulfens vattenspegel ochMorgonskiftar violett himmelrundens färgseptett för att inte tala om alla meteorologiska termer (cirrusfjäder, cumulus lenticularis…) måste ha väckt hela Nystroems skaparlust. Även utropet i slutet är något helt unikt i svensk körmusik…! Golfiner blev något av det allra sista Nystroem komponerade.
Noterna hittar du här: https://www.gehrmans.se/butik/kor/golfiner
*************
Film 10 – oktober 2018: 1893. JUBILEUMSTONSÄTTARE Valborg Aulin (1860–1928): Min lycka varade så kort och lysen stjärnor (1966). Text: okänd
För att fira 125 år som musikförlag och aktiebolag ger vi ut två underbara körpärlor i nytryck: Valborg Aulins Min lycka varade så kort och Lysen stjärnor – skrivna just under vårt första år, 1893! Sekelskiftesmusik med vackra a cappella-kvaliteter och en ständig rörelse framåt, av en tonsättare och gudabenådad pianist som befann sig i kärnan av det stockholmska musiketablissemanget tills hon av okänd anledning försvann ur ljuset 1903. Filmen med Valborg Aulins två stycken är inspelad i Eric Ericsonhallen i samarbete med Eric Ericson International Choral Centre. Mikaeli kammarkör tolkar musiken under ledning av Anders Eby, som också tar oss med till Valborg Aulins liv och hennes hemstad Stockholm på 1890-talet.
Läs en fin text om Valborg Aulin här (Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon)!
************
Film 11 – november 2018: 1970-tal. Sven-Erik Bäck (1919–1994): Utrannsaka mig (1970). Text: Psaltaren 139:23-24
Sven-Erik Bäck är en av den svenska 1900-talsmusikens mest originella och inflytelserika tonsättare. Hans nära samarbete och livslånga vänskap med körlegenden Eric Ericson resulterade framför allt i kyrkliga motetter i stramt underskön modernistisk dräkt. Utrannsaka mig är skriven för söndagen före domssöndagen. Mer om Sven-Erik Bäck, som skulle fyllt 100 år 2019, finns att läsa här. Filmen är inspelad i Eric Ericsonhallen i samarbete med Eric Ericson International Choral Centre. Noterna kan du titta på HÄR!
************
Film 12 – december 2018: 1980-tal. Jerker Leijon (1954–2009): Bortom berg och mörka vatten ur Hjalmar Gullberg-svit (1989). Text: Hjalmar Gullberg
Jerker Leijons tonsättning av Hjalmar Gullbergs Bortom berg och mörka vatten speglar den innerlighet som Leijon förmedlade i många sammanhang. Han var känd och älskad både som körledare i sitt “kör för alla”-initiativ, som psalmtonsättare och för sina enkla sättningar av andliga texter. I Hjalmar Gullberg-sviten möter vi en mer detaljerad och genomarbetad sida av tonsättaren, och texterna ges en något kärvare relief. Människors möte (“...byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så.”) och För vilsna fötter sjunger gräset hör till Hjalmar Gullbergs mest kända texter. Bortom berg och mörka vatten sätter punkt för sviten i ett ljust skimmer bakom vilket man anar skuggan av Leijons djup. Filmen är inspelad i Eric Ericsonhallen i samarbete med Eric Ericson International Choral Centre.