Foto Markus Gårder

“Eric inympade begreppet klang i mig”

Det säger Thomas Jennefelt om sina tjugofem år som andrabas i Eric Ericsons Kammarkör. En sökning på Jennefelts namn ger tusentals träffar: hans musik framförs över hela världen, nya verk beställs, gamla verk sjungs om och om igen. Han har varit vice preces i Kungliga Musikaliska Akademin och ordförande i Föreningen svenska tonsättare. Hans musik har två tydliga poler: lyriskt meditativ och dramatiskt uppfordrande. Hemma sjunger han jämt.

Intervju med Thomas Jennefelt, oktober 2019

Hur låter din egen röst?
Bra, hoppas jag...! Man vet ju aldrig riktigt hur den låter, det är det som är det otäcka. Ungefär på samma sätt som att vi inte egentligen vet hur vi ser ut. Hur mycket vi än speglar oss. 

Rösten är viktig för mig. Nu är jag till exempel förkyld och då blir jag irriterad. Jag har alltid sjungit, men också tidigare gjort radioprogram och så höll jag på med teater när jag var ung. När jag var 22 år började jag som andrabas i Eric Ericsons Kammarkör. På den tiden hade jag ibland bra låga toner! Jag sjöng där i nästan tjugofem år. Nu när jag inte har sjungit professionellt på så länge har jag tappat sångkondisen. Man måste ju öva för att platsa där! Dessutom har min röst blivit ljusare med åren, så jag skulle ha svårt att återta min plats i andrabasstämman idag.

Rösten och sången är grunden för min musikalitet. Jag sjunger ofta när jag skriver och har haft användning av det när jag har gjort instuderingar av mina stycken. Min sångerfarenhet gör att jag kan exemplifiera andningar, frasering och klang. När min första opera Gycklarnas Hamlet skulle sättas upp i Göteborg fick jag till exempel sjunga igenom hela verket inför personal och chefer. En ganska speciell upplevelse! 

Hur skulle du beskriva ditt tonspråk i musiken för kör?
Det finns nog två tydliga sidor. En som är lyrisk och meditativ, som i Villarosa-sviten och en som är mer dramatisk och uppfordrande, i Warning to the Rich eller Dichterliebe. I operorna är det likadant. Jag har nog väldigt tydliga poler i min musik. Antingen eller. Jag kan inte göra mycket åt det – det uppstår bara. 

Några av dina mest sjungna körstycken har text på ditt eget påhittade språk. Varför?
Text intresserar mig kolossalt. Jag har gjort egna libretton och skrivit om allt möjligt. Det är en stor del av mitt skapande. Men när jag skrev Villarosa-sviten ville jag befria mig från det ständiga sökandet efter en text som känns angelägen att tonsätta. När jag skriver den sortens verk så gör jag musiken först och sen sjunger jag den. Hur låter det här, är det ett ljust a-ljud? Jag improviserar och fyller i det som kommer. Bestämmer om det ska låta som italienska eller finska… Jag lägger till språket som en instrumentation. Lite som att sätta ut nyanser, bågar och fraseringar i slutet av arbetet med ett orkesterpartitur. 

Men mest tonsätter jag ju befintliga texter. Ofta använder jag texter som låter sig dramatiseras. Jag har hela tiden burit med mig min längtan efter musikdramatik, även i körmusiken. 

Vad i ditt liv har mest påverkat din körmusik?
Personliga händelser av olika slag – mitt liv. Jag hade inte kunnat skriva den musik jag har gjort om det inte hade hänt som har hänt mig i livet. Det låter ju kanske storslaget och tjusigt, men är faktiskt sant. 

Vilken är din största körmusikaliska upplevelse?
Åren i Eric Ericsons närhet betydde väldigt mycket för mig. Han inympade begreppet klang i mig. Det var alltid den där nästan fysiska känslan för klang som han letade efter och som han kunde visualisera i sin dirigering. Jag kan känna den fortfarande! När man är nära en person som är en stark musikalisk kraft så blir man väldigt påverkad. 

När Warning to the Rich skulle uruppföras vid Ung Nordisk Musik-festivalen 1978 i ett köpcentrum i Bergen så hade de genrep innan stängningsdags. Folk släppte sina kassar och bara stod och lyssnade. Stycket var så suggestivt i början och jag såg hur det grep tag. Det var första gången jag kände att nu har jag hittat nåt! Jag var ju bara 23 år då, och hade inte ens börjat kompositionsklassen. Det ögonblicket var naturligtvis viktigt för mig. Och nu ska Eric Ericsons kammarkör sjunga Warning to the Rich på sitt 75-årsjubileum i vår. De har inte sjungit det på 40 år, så det blir väldigt kul! 

En annan helt omvälvande upplevelse var när Eric Ericsons Kammarkör gjorde Monteverdis Mariavesper i Wien med Harnoncourt, också det 1978. Harnoncourt pratade om Monteverdi som om han var Monteverdi själv. Hur han tog fram det dramatiska i den texten... Det fick mig att förstå vad musikdramatik är. 

Vad betyder orden ”svensk körmusik” för dig?
När jag började studera komposition var Ingvar Lidholm och Sven-Erik Bäck stora namn. Att landets största tonsättare skrev så mycket körmusik, det var unikt tror jag. Det fanns och finns en stark koppling mellan tonsättarna och körerna här. Så har det inte varit någon annanstans. Men man såg dem inte som “körtonsättare” specifikt, utan bara som tonsättare som skrev en massa olika slags musik. Det gäller ju Sven-David Sandström inte minst. Det har betytt mycket för körmusikens status, också internationellt.

Jag pratade ofta om svensk körmusik under åren när jag var ute med Kammarkören och Eric inte ville eller kunde föreläsa. Vi har ju en sån fantastisk bredd! Allt från den mjuka fina körlyriken i Wikanders Förvårskväll till det symfoniska i Lidholms ...a riveder le stelle. 

Vad vill du skriva för körmusik i framtiden?
Jag vet faktiskt inte, men jag hoppas kunna hitta texter och sammanhang som inspirerar mig. Musikdramatiken lockar mig ju som sagt oavbrutet, så det blir något sådant kanske. I stort eller litet format. Jag samarbetade i vintras med min dotter Siri och hennes elektroakustiska musik i en föreställning på Norrlandsoperan. Det gav mersmak! 

 

Tre körverk av Thomas Jennefelt 
Bön, ur Fem motetter.
Innerlig bön dedicerad till Jennefelts mor, lyriskt meditativ och med hans osvikliga känsla för klang. SATB a cappella, medelsvår nivå.  Lyssna på Bön med St Jacobs Kammarkör.
Warning to the rich. En modern klassiker och det första av Jennefelts expressivt musikdramatiska körstycken. SATB dubbelkör och berytonsolist. Medelsvår nivå. Lyssna på Warning to the Rich med Musikhögskolans Kammarkör i Piteå och Karl-Magnus Fredriksson.
Dichterliebe (I-X). Robert Schumanns tonsättning av sexton dikter ur Heines cykel har inspirerat Jennefelt till detta verk, som dock använder helt andra uttrycksmedel. Beställt av Radiokören. Avancerad nivå. Lyssna på Radiokören som sjunger Ween ich deine Augen seh'. 

Mer om Thomas Jennefelt
Thomas Jennefelt på Youtube
Thomas Jennefelts hemsida
Thomas Jennefelt, tonsättarporträtt av Gunilla Petersén på gehrmans.se

Jennefelt_collage_web.jpg