Eduard Tubin

När Eduard Tubin i all hast lämnade Estland 1944 ansågs han vara Estlands främste tonsättare - ändå förblev han tämligen styvmoderligt behandlad i sitt nya hemland Sverige. Först efter hans död har det vuxit fram ett intensivt intresse för Tubins musik, en musik som förenar folkmusikalisk tradition med slavisk senromantik.

Sök efter verk i katalogen »

Född i Kallaste, Estland den 18 juni 1905, död den 17 november 1982. 1924-30 studier vid Högre musikskolan i Tartu (orgel samt komposition för Heino Eller). 1940-44 undervisade han själv i komposition vid denna institution. 1931-44 dirigent vid stadsteatern i Tartu. Deltog i ISCM-festivalen 1931 och medverkade därefter för att göra ny musik känd i hemlandet. Träffade i Budapest 1938 Bartók och Kodály - och fick lektioner av den sistnämnde. I Kodálys efterföljd  studerade han vid etnografiska museet i Tartu för att lära känna den estniska folkmusiken. Flydde 1944 till Sverige och blev 1961 svensk medborgare. Atterbergstipendiat 1977. 

Även efter flykten 1944 kom han att ha mycket goda förbindelser med sitt gamla hemland. Hans musik spelades flitigt där och han fick även fortsättningsvis beställningar därifrån, bl a beställde den estniska nationalscenen en opera Prosten från Reigi (1971). Operan Barbara von Tisenhusen har spelats ett femtiotal gånger i Sovjet och baletten Kratt, som bygger på estniska folkmotiv, hör till den stående repertoaren. Det är framförallt i Estnisk danssvit och Svit över estniska dansvisor som folkmusiken är betydelsefull. I de tio symfonierna (en elfte lämnades ofullbordad) saknas folkmotiv, men den estniska tragedin och egenarten är ändå tydlig. I den över hela världen spelade och uppskattade Symfoni nr 5 (1947) citeras den gammalestniska koralen "Natten slutar snart" i den långsamma satsen.

Tubins musik har en drivande rytmisk puls, en klar struktur och en fantasifull och färgrik instrumentation, men blev ändå tämligen styvmoderligt behandlad i sitt nya hemland. Det första verk han skrev här var Pianoconcertino (1944) och den spelades visserligen och mottogs välvilligt: "Tubins stil är modern, men ej torrt och linjärt, utan full av spelmanskynne, spänstig och vital. Han blandar klanger och rytmer, skriver lyriskt, dramatiskt och motoriskt energiskt och hans inspiration dikterar och formar av dessa skilda element ett helgjutet och koncentrerat verk." (Seymer). Men i nära trettio år fick han lov att försörja sig på att ställa i ordning partitur för Drottningholmsteaterns behov. Han lärde därvid känna Haydn och Mozart ytterst ingående - men fick ringa kontakt med det svenska musiklivet. Först efter hans död har ett intensivt Tubinintresse vuxit fram, och samtliga orkesterverk (även solokonserter för violin, kontrabas, balalajka) planeras komma ut i skivinspelningar.

Stig Jacobsson 
Källa: Svensk Musik

För mer information: http://www.tubinsociety.com/ 

Exempel på verk:

  • Symfoni nr 1 - 10
  • Musik för stråkar
  • Kontrabaskonsert
  • Svit över Estniska dansvisor
  • Violinkonsert nr 1 och nr 2
  • Barbara von Tisenhusen - Opera
  • Prästen i Reigi - Opera