Gunnar de Frumerie

Gunnar de Frumerie uppnådde en stark position i den svenska musiken tack vare sin frodiga fantasi som inspirerats av flera källor. Skiftande folkmusikaliska idiom hör dit liksom flera element inom den konstmusikaliska traditionen, t ex barockens danssviter, variationsformer samt klassicismens eleganta och friska musikalitet.

Sök efter verk i katalogen »

Född den 20 juli 1908 i Nacka, död den 9 september 1987. Den första undervisningen (i piano) ägde rum för hans mor inom barndomshemmet. Studier vid Stockholmskonservatoriet 1923-1929 för Lennart Lundberg (piano) och Ernst Ellberg (komposition). Kort därefter inledde han utlandsstudier först i Wien där Emil von Sauer var hans pianolärare. Erwin Stein gav honom undervisning i komposition. Därefter följde en tid i Paris för Alfred Cortot (piano) samt Leonid Sabanejev (komposition). I Sverige framträdd han som pianosolist vid sidan av tonsättarkarriären. 1945 lärare i piano på Stockholms Musikhögskola. Professors titel 1962. Ledamot av Musikaliska Akademien 1953.

Pianot har en framstående roll i hans skapande: där finns en lång rad av klaververk som sonater, sviter och verk för piano tillsammans med orkester. Den svenska vokalkonsten har de Frumerie berikat med två större körverk med orkester: Fader Vår och Åtta Psalmer ur Psaltaren, samt talrika sånger.

Omisskännlig inlevelse och erfaren, intuitiv teknik gestaltar poetiska texter som han ofta valde ur den förnämligaste svenska lyriken. Med melodisk konstfullhet lyckas tonsättaren förmedla ängslan, drömmars intensitet, en frisk såväl som inåtvänd sensibilitet - särskilt kan man framhålla tonsättningarna av Pär Lagerkvists lyrik (Hjärtats sånger, flera cykler ur Aftonland). Litterär är också bakgrunden till ett av de Frumeries mest omfångsrika verk, operan Singoalla efter Viktor Rydbergs roman. Romantiserad anda, naturlyriska stämningsbilder och ett passionerat dramatiskt spel gör operan till ett djärvt, hållbart konstnärligt kraftprov. Ur de Frumeries produktion bör även nämnas helaftonsbaletten Johannesnatten, två variationsverk och Symfonisk svit för orkester, konserter för olika soloinstrument med orkester samt kammarmusikaliska verk, såsom Musica per nove.

Hans-Gunnar Peterson
Källa: Svensk Musik

Exempel på verk:

  • Hjärtats sånger
  • Musica per nove
  • Pastoralsvit för flöjt och orkester