Hugo Alfvén
Hugo Alfvén

Hugo Alfvén

Hugo Alfvén hör till de mest kända och älskade svenska tonsättarna. Hans produktion är rik och består främst av virtuos orkestermusik, romantiska solosånger och folkliga körsånger.

Sök efter verk i katalogen »

Hugo Alfvén föddes i Stockholm den 1 maj 1872, och avled den 8 maj 1960. Studier för Johan Lindegren 1887-91 vid Musikkonservatoriet i Stockholm och senare privat. Violinstudier för Lars Zetterkvist. Parallellt med konservatoriestudierna även studier i måleri för Otto Hesselbom och Oscar Törnå. Violinist i Hovkapellet 1890-92. 1897-98 fortsatta violinstudier för César Thomson i Bruxelles, men ägnade sig därefter uteslutande åt komposition. Erhöll Musikaliska akademiens tonsättarstipendium 1896-97 och 1899, erhöll Jenny Lind-stipendiet 1900 och gav sig ut på en treårig utlandsvistelse (Paris, Wien, Budapest, Italien, Spanien).

Tillträdde aldrig posten som kompositionslärare han 1903 erbjudits vid Musikkonservatoriet i Stockholm. 1910 utnämnd till director musices vid Uppsala Universitet, en post han behöll till pensioneringen 1939. Därefter bosatt i Leksand. Ledare för olika körer: Orphei drängar 1910-47, Allmänna sången 1919-31 och 1934-38, Uppsala blandade studentkör 1935-38, förste förbundsdirigent inom Svenska sångarförbundet 1921-43. Framstående orkesterdirigent. Svarade med sin egen Midsommarvaka för den första svenska grammofoninspelningen i stereo 1954. Fil. hedersdoktor vid Uppsala Universitet 1917. Ledamot av Musikaliska Akademien 1908. Litt. et art. 1916. 

Hugo Alfvén hör till de mest kända och älskade svenska tonsättarna. Hans produktion är rik och består främst av virtuos orkestermusik, romantiska solosånger och folkliga körsånger. Med första symfonin (1896) blev han en av de första moderna tonsättarna som ägnade sig åt denna genre i Sverige. Det är ett imponerande förstlingsverk och med andra symfonin (1899) kom hans definitiva genombrott, samtidigt som han stämplades som lärd och akademisk. Att han dessutom hade en smittande humoristisk ådra visade han först i den svenska rapsodin Midsommarvaka (1903). I en rad orkesterverk, bl a ytterligare tre symfonier, stärkte han sin ställning som sin tids ledande orkestertonsättare. En bländande kolorit och ett intensivt uttryck i efterromantisk anda utmärker dessa verk. 

Verksamheten som körledare gav inspiration till en lång rad körverk av vilka tonsättaren själv betraktade körsättningarna av folksånger som något av hans viktigaste bidrag till tonkonsten. Dessa har också behållit en säker position i de svenska körernas standardrepertoar. Hans starka ställning inom det svenska musiklivet medförde också att han fick många beställningar på officiell musik; ett tiotal kantater, körsången Sveriges Flagga till Svenska flaggans dag m fl. Även som författare till memoarer visar Alfvén en frodig och levande berättarkonst.

Stig Jacobsson
Källa: Svensk Musik

Exempel på verk:

  • Bergakungen - Balett
  • En skärgårdssägen
  • Gustaf II Adolf svit
  • Saa tag mit hjerte
  • Vallflickans dans ur Bergakungen orkestersvit