Sven-Eric Johanson, foto Ingmar Jernberg
Sven-Eric Johanson, foto Ingmar Jernberg

Sven-Eric Johanson

Den 10 december 1919 föddes en av de största mångsysslare svenskt musikliv någonsin sett. Sven-Eric Johanson var musikalisk upptågsmakare, organist, modernist, producent och älskad tonsättare, framför allt för kör. Han växte upp i en musikalisk och frikyrklig familj och tog examen både som musiklärare och kantor vid Musikhögskolan i Stockholm.

Sök efter verk i katalogen »

Sven-Eric Johanson syntes ofta i musikaliska happenings i framför allt Göteborgs kulturliv. “Han levde i högsta grad i nuet och drog sig inte för att göra körvariationer över Helan går, skriva konserter för balalajka eller nyckelharpa, eller kantater för jubilerande köksutbildning med grytlock och kastruller bland instrumentariet. Han uppvisade många burleska sidor, parodierade gärna och experimenterade – detta som en avkoppling från hans seriösa gärning”, står det i Svensk Musiks text om honom.

Hans “seriösa gärning” balanserade med råge de burleska dragen. 1944, under tiden på Musikhögskolan, bildade han tillsammans med bland andra Sven-Erik Bäck och Eric Ericson den s k Måndagsgruppen, där man diskuterade sats- och formlära och utforskade den samtida europeiska konstmusikens utveckling. Han var redan som tonåring fascinerad av tolvtonsmusik och studerade på 1950-talet komposition för både Fartein Valen och Luigi Dallapiccola. Han komponerade trots sitt intresse aldrig strängt tolvtonssytematiskt utan hittade sin egen ton redan tidigt. 1952 bosatte han sig i Göteborg där han verkade som organist i Älvsborgs kyrka till 1977, samtidigt som han engagerade sig starkt i stadens musikliv.

Sven-Eric Johanson var en oerhört produktiv tonsättare, med drygt 500 registrerade verk. Med sin starka känsla för rösten som uttrycksmedel blev han en av Sveriges mest älskade och framförda vokala tonsättare. Han skrev sånger, operor och barnmusik, men kanske framför allt över 250 körverk: från små dryckesvisor och enkel kyrkomusik till hans Symfoni nr 2 (Rilkes Duino-elegi nr 7) för kör a cappella. Hans tonsättning från 1953 av Karlfeldts dikt Snabbt jagar stormen våra år hör till de mest sjungna körstyckena i svensk repertoar, liksom Fancies (1974), Shakespeare-texter för fyrstämmig kör till pianoackompanjemang. I de enklare körtonsättningarna träder pedagogen Johanson fram då sångarna får pröva på både improvisation, tolvton och talkör.

Även som instrumentaltonsättare rönte Sven-Eric Johanson stora framgångar, kanske framför allt med sin tionde symfoni, Symphonie Chez nous, skriven 1990. Symfonin innehåller en passage som utgavs separat med titeln Mitt hjärtas melodi. Samma titel hade också P-G Bergfors porträttbok om Johanson från 1994. Sven-Eric Johanson avled 1997.