Foto: Ulla Lidholm
Foto: Ulla Lidholm

Ingvar Lidholm

Ingvar Lidholm (1921-1917) var en centralgestalt i svenskt musikliv, alltsedan debuten på 1940-talet. Han började som ljus romantiker och växte till nobel expressionist, med djupa rötter i traditionen. Han sökte det unika i varje nytt verk.

Sök efter verk i katalogen »

Ingvar Lidholman föddes 1921 i Nässjö i södra Sverige, och utvecklade sin förbluffande musikbegåvning i Södertälje, där fadern arbetade vid järnvägen. Liksom flera generationskolleger – Sven-Erik Bäck, Sven-Eric Johanson, Eric Ericson, Claude Loyola Allgén, Åke Hermanson – växte Ingvar Lidholm upp i en religiöst färgad miljö, som naturligt inkluderade både musik och existentiella frågor.

Måndagsgruppen
Han studerade under andra världskriget vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, bland annat violin och viola för Axel Runnqvist, och dirigering för Tor Mann. Där mötte han också Karl-Birger Blomdahl, vilken som vän och kollega fick den största betydelse för honom. Hos Hilding Rosenberg fick han enskilt studera polyfoni och komposition; på köpet fick han insyn i konstnärlig etik. Ur kretsen av elever kring Rosenberg formades den så kallade Måndagsgruppen, som på många sätt kom att bidra till moderniseringen av det svenska musiklivet under det följande halvseklet.

Han spelade viola i Hovkapellet och i 1940-talets nyskapande ensemble Lilla Kammarorkestern. Med Måndagsgruppen slogs också dörrarna upp mot Europa, nationalromantiken började vädras ut och unga svenskar for ut i världen för att möta tidens nya strömningar. Lidholm var tillsammans med dirigenten Herbert Blomstedt den förste svensken i Darmstadt, han for med Blomdahl till Italien och studerade tolvtonsteknik hos Matyas Seiber i London. Element från decenniers stilutveckling – från Hindemith till Ligeti och Lutoslawski – genomsköljde och färgade Lidholms musik.

1947-56 var Lidholm stadskapellmästare i Örebro; därefter blev han kammarmusikchef på Sveriges Radio. 1965 efterträdde han Karl-Birger Blomdahl som professor i komposition vid Kungliga Musikhögskolan, och utvecklade tillsammans med Bo Wallner kompositionsseminariet, som attraherade gästlärare som Ligeti och Lutoslawski. Folke Rabe, Sven-David Sandström, Daniel Börtz, Miklos Maros och Anders Eliasson hörde till Lidholms elever. 1975 återkom han till Sveriges Radio, nu som planeringschef.

Unik känsla för sångrösten
Lidholms musikdramatik – främst operan Ett drömspel och TV-operan Holländarn – ägnades August Strindberg, som också tonsattes i sånger och körverk. Manskörsdramat Perserna och den dramatiska scenen Nausikaa ensam föddes ur Lidholms ständiga närhet till antiken. Operan Ett drömspel sattes upp i Stockholm 1992 och därefter på flera utländska scener, som Sante Fé och Weimar. Lidholms andliga frändskap med den romantiske 1800-talsdiktaren Carl Jonas Love Almqvist födde den hyperromantiska kantaten Skaldens natt, som är ett centralt verk i svenskt 1950-tal. I orkestersången …stund, när ditt inre söker han och diktaren Eric Johan Stagnelius svar på de största frågorna i rymden.

Lidholm hade en unik, sensuell känsla för sångrösten.  Han samspelade i sextio år med den legendariske kördirigenten Eric Ericson. De träffades i ungdomen i Stockholm 1943, i Kammarkörens tillblivelse. Hösten 1947 ställde den 26-årige Lidholm Kammarkören inför den största utmaningen en svensk kör dittills råkat ut för: hans första körverk Laudi. Latinska bibeltexter formulerades i ett musikspråk som sammanförde Palestrina och Psalmsymfonins Stravinsky. I raden av Lidholms stora körverk – från Laudi till Canto LXXXI, …arriveder le stelle, Libera me och Grekisk gravrelief – artikuleras tankestoff  som ligger djupt i vårt kulturarv.

Orkesterklassiker
På samma sätt utgör Ingvar Lidholms orkesterverk en ryggrad i svensk musik, alltifrån 23-åringens bejublade debutverk Toccata e Canto 1945 till mästerverken Ritornell, Motus-Colores, Poesis, Greetings, Kontakion och baletten Riter, som förnyade musikens byggnadsteknik, färg, form och uttrycksförmåga. Han gladdes särskilt åt Herbert Blomstedts tolkningar av hans orkesterverk.

Till sist: Ingvar Lidholm stod för en konstnärlig etik som betonar processen, det unika i varje komposition och musikens exklusivitet. Exklusivitet betyder här kvalitet och obrukbarhet till annat än lust, ökad insikt och själslig uppbyggelse. Ingenting i Ingvar Lidholms musik är industri, ingenting lät sig produceras i serier. Allt är handgjort, allt är nytt.

Göran Bergendal 6 november 2017                                                                                                                          

 

Exempel på verk:

  • A riveder le stelle
  • Ett drömspel -  Opera
  • Grekisk gravrelief
  • Kontakion
  • Laudi
  • Stund när ditt inre
  • Toccata e canto